Avskrift ur Gotlands Allehanda 1899, nr 161 sid 2

Staffan Jogmar 2009-11-10

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

         Ett morddrama af lika upprörande art som trots något af dem, hvarom berättelser från fastlandet på sista tiden uppskakat våra sinnen, har i natt utspelats i våra vanligtvis så fridsamma bygder. Skådeplatsen för ogärningen var den lilla lastageplatsen Barläst, idylliskt belägen i Lärbro midt emot Slite på andra sidan Vägumeviken. Hit hade för ej så länge sedan inflyttat från Kappelshamn 60-årige kalkugnsarbetaren Lindlöf, en liten undersätsig karl, och hans 65-åriga hustru. Mellan makarna har nästan från början rådt split och oenighet, hvartill, så otroligt det än låter, svartsjuka från mannens sida varit orsaken. Med tiden öfvergick Lindlöf från gräl och otidigheter till handgripligheter, och redan i måndags kväll måste den stackars hustrun fly undan hugg och slag och öka skydd hos sin i närheten boende syster, äfven hon gift med en kalkugnsarbetare, vid namn Dahlström. Hon återvände emellertid till mannen, men måste igår kväll ånyo fly undan hans raseri; och hon begaf sig nu liksom förra gången till systern för att stanna hos henne natten öfver.

         Emellertid syntes Lindlöf ha lugnat sig snart nog. Till Dahlström, som han en stund senare sammanträffade med nere vid kalkugnen, yttrade han nämligen, att han visst aldrig ville göra hustrun något ondt. fastän han nog visste att hon varit honom otrogen. Detta var emellertid endast hyckleri, ty vid 12-tiden på natten, sedan Dahlström gått hemifrån för att hålla vakt i kalkladan, begaf sig Lindlöf dit, väckte hustru Dahlström och befallde henne tända på ljus, drog sin i samma säng men inåt väggen liggande hustru fram öfver systern och började med en tämligen trubbig knif på det gräsligaste söndersarga hustrun i ansiket, hvarvid bl.a. luftstrupen och halspulsådrorna afskuros, så att hans olycklig offer snart nog fick ända sina kval.

         Med hot om att det skulle gå henne lika illa, om hon icke hölle sig tyst, tvang Lindlöf den af skräck halft lamslagna hustru Dahlström att icke ropa på hjälp och aflägsnade sig sedan efter fullbordadt dåd. hvarvid han låste hustru D. inne i stugan.

         När hustru Dahlström återkommit till sans, lyckades hon snart genom nödrop väcka mannens uppmärksamhet, så att denne kom till städes och släppte ut hustrun ur det af blod hemskt nedsölade huset. Dahlström begaf sig därpå upp i socknen för att medelst telefonering tillkalla kronolänsman Jacobson och hamnpolisen Bergman i Slite. Dessa kommo också fortast möjligt till platsen för att anställa förhör och anhålla Lindlöf, men denne, som icke varit synlig sedan han i natt aflägsnade sig från Dahlströms bostad, har trots de ifrigaste efterforskningar icke kunnat anträffas. Kanhända har han efter fullbordadt dåd själf ändat sitt skuldbelastade lif.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Funderingar:

*    Vad hände sedan? Ja, så långt har jag kommit att Lindlöf inte hade tagit livet av sig. I Församlingsboken för Hangvar (paret var alltså inte skrivna i Lärbro) är noterat att han redan den 8 nov 1899 dömdes till livstids fängelse för dråp.

*    Sättet att beskriva gärningen är ju nästan chockerande i sin detaljrikedom. Vidare tvekade man tydligen inte om att publicera gärningsmannens namn. Tidningen har ju dessutom faktiskt redan dömt honom. Så här långt går man ju inte ens idag.

*    Visst måste det finnas en del bland de äldre som har hört talas om den här historien. - skicka gärna ett mail eller skriv i gästboken